Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 1999-10-27

Liksom – och andra ”nyckelord”

”Järnkanslern” Otto von Bismarck, den tyska stormaktens grundare, lär en gång ha yttrat att en tidningsman är en person, som förlorat sin kallelse. Alltså en misslyckad individ, som inte är värd att fästa anseende vid.

Men de som arbetar inom pressen har väl en annan uppfattning om sin betydelsefulla verksamhet. Harry Hjörne, den framgångsrike redaktören på Göteborgs-Posten framförde den här synpunkten:

”Vad är det att vara statsråd, landshövding, generaldirektör eller riksdagsman mot att få skriva varje dag, uttrycka en mening, skapa opinion. Alltså att vara tyckare med ord”.

Månne det är så? Men då gäller det förstås att vara försiktig med ord och uttryck. Vara försiktig? Tänk, vad vi slösar med ord och uttryck. Vi hör det inte själva, men vad andra ska bli trötta på oss.

Vi bollar omkring oss med ”precis”, ”alltså”, ”just det” och massor av annat. Är det någon som kan helt svära sig fri? Det kanske vi inte kan svara på. Älsklingsorden liksom ligger på lur och tränger fram innan vi tänker över och hinner stoppa dem.

Jag känner en som försöker anmärka på mig, men jag hör inte. Och ”du vet” bara ramlar fram. Förresten hur kan man ta det för givet att den tilltalade vet. Nu måste man samla sig, sätta lås för munnen och välja ord. Man måste försöka välja och vraka och tala endast de ord som är något värda.

Tänk om man skulle ta fasta på den gyllene regeln som står i Ordspråksboken 25:11: ”Gyllene äpplen i silverskålar äro ord, som talas i rättan tid.” Rättan tid, när är den? Ligger den inte och lurpassar jämt och ständigt?

Nu har vi ett ord på modet som överglänser dem alla. Kan du uppleva en dag utan att du mött det eller själv uttalat det. Man kan bli så urless när det bara rinner ur både unga och gamla. Och innan man vet ordet av så är man där själv.

Tuggar om det gång på gång. Jag tänker på ordet ”liksom”, och inte minst blir vi liksom överkörda i TV. Och det proppas in i de mest olämpliga ställen och sammanhang.

Jag satt på en bänk på E-Center häromdagen. En bekant från gamla tider och från annan ort kom och satte sig bredvid. Var tydligen pratsjuk. Och han staplade liksom och liksom ovanpå varandra både i början och slutet av meningarna. Man blev nästan genomdränkt - liksom. Toppen var väl ändå när jag frågade efter en gammal gemensam bekant. Och grannen på bänken svarade:

- Ja han är död han - liksom!

Rätt ord på rätt plats var det.

När man är inne på kapitlet onödiga och ständiga ord, så kan man väl inte komma förbi alla svordomar. En gammal Michigan-lag från 1897 förbjuder vuxna att svära framför barn. Men det var vad Timothy Boomer gjorde under en kanottur i somras. Det blev fängelse i tre dagar eller 600 kronor i böter. Dessutom måste han göra fyra dagar i samhällstjänst, som att städa upp i en park.

Kanske vore det här något för vårt kära Sverige, där man så misshandlar ärans och hjältarnas språk - liksom.

Just nu när de här raderna knackas ner hör jag OD (Orphei Drängar) på TV under ledning av Robert Sund och Eric Ericson. Tage Danielsson är presentatör på vers och kallar Eric för körsångens Rolls Royce.

Han fyllde 80 år den 26 oktober i fjol, och hans döttrar intervjuades i TV i anslutning till pappans firande. De avslöjade att Sveriges främsta körkarl är så opraktisk att han inte ens kan öppna en konservburk.

Jojo, vi människor kan vara Rolls Royce på ett område, men når kanske inte upp till stänkskärmen på en gammal folkvagn på ett annat. Ett exempel liksom.

Dagens korn:

Få ord och fyndiga
är bättre än många
och myndiga.

Finländskt talesätt

Nästa onsdag: Han var född till journalist.

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster