Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2000-01-26

Vid nerpackning dyker minnen upp

Nu håller Åke på att städa ut. Åke har under årens lopp skjutit många prickar. Med sin kamera.

Han ringde mej häromdagen. I gömmorna hade han hittat ett gammalt kort som han trodde skulle intressera mej.

- Vill du ha det så får du det alldeles gratis, sa han.

Tack för vänligheten.

Vi kom att prata om gammalt. En hel del har vi haft tillsammans under årens lopp i våra respektive jobb. Det blev minnen som rullades upp. Han gick med kameran på magen och jag med block och penna.

I jobbet ingick många besök vid F 15. Kom man bara in genom grindarna så fanns det mycket att ta tag i. Ett minne som Åke skrattar hjärtligt åt så här efteråt är en upplevelse därute som bevisar att det är skillnad på olika. Vi var kallade ditut å tjänstens vägnar. Det gällde någon form av övning som kunde intressera pressen och allmänheten.

Jodå, jag minns nog. Det blev en paus i övningarna och alla berörda drog iväg till kaffeborden. Det var en något generad officer som sa att ”tyvärr räcker inte kronans pengar till att bjuda pressen”, så vi fick hitta på vad vi ville under tiden.

- Jag ser än hur vi lomade iväg till markan och köpte vårt fika, skrattar Åke.

Nu håller Åke på att packa ihop efter cirka 45 år i branschen som egen företagare. Och utöver alla bilderna som packas ner så är det förstås massvis med minnen som dyker upp. Ett och annat - ljust eller mörkt - från flottiljen följer förstås också med ner i packlårarna.

Tack Åke för år av gott samarbete.

När vi i alla fall är inne på flottiljområdet och minns tider då det dundrade och flögs där, kan vi väl trappa ner och gå in genom grindarna under ”fredliga” förhållanden. Som t ex i fjol sommar då det var öppet för det förnämliga flygmuseet.

Vi hade varit till Stenö och spelat golf med barnbarnen, elva, tio och åtta år gamla. På hemvägen ville vi ta chansen att titta in på museet. Men barnen protesterade. Där inne fanns det väl inget av intresse. Museum! Det lät så mossigt. Barnen ville hem. Men se de åkte ju i våran bil, så det var bara för dem att vänligen lyda.

Därinne tog Karl-Axel och Bengt emot oss. Som ciceroner trollband de barnen som aldrig tycktes få nog. Vi måste faktiskt slita loss dem inför hemfärden. Se ett museum, det kan vara grejer det.

På den gamla tiden hade vi på Kuriren daglig kontakt med vädret på F 15 för rapporten i bladet. Vi människor är ju så sugna på rekord, och på flygmuseet noterade jag två rekordsiffror som F 15-vädret kunde visa upp. Alltså följande:

Den 27 juli 1994 plus 35,1 grader. Sanningshalten bekräftades i min egen lilla dagbok där jag noterat ”Olidlig het dag, 35 grader”. Och dagen före, alltså 26 juli skrev jag ”Söderhamn Sverige varmast, 34 grader”.

Och det andra F 15-rekordet åt motsatt pol noterades den 8 februari 1966, minus 32,2 grader.

Men en utjämning skall ske. Om tre månader knackar våren på och vi känner de ”vårliga vindar draga”. Då jagar nog inte kvicksilvret några rekord.

Dagens korn:

Våren - något att tänka på
medan snön faller.

Bo Setterlind

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster