Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2000-04-05

Om ord och olater

Redaktionschefen Loffe hade en samlingspärm. Det var en riktig ”skattkammare”. Vi kallade den gärna för skräckpärmen. Där satte Loffe in dyrbara klenoder.

Det kom ju ofta bidrag utifrån byarna i så kallade bygdebrev. Många av dessa skribenter hade ingen skrivmaskin utan förärade Kuriren bidragen endera genom att skriva för hand eller genom att ringa in sina alster, vilka togs emot direkt och skrevs in.

En av dessa bygdeskrivare skaffade Loffe en skrivmaskin åt. Det var hans livs största misstag, insåg han efteråt. För än flitigare blev ”korrespondenten” från bushen. Och det blev jobbigt för den redigerande personalen att hantera rödpennan.

Det var mycket otryckbart som samlades i pärmen. Massor av originella ordvändningar bland annat. Kanske inte Loffe yppade allt som fanns i samlingen. Vem vet, kanske man själv fanns där, för man var väl rätt så ivrig att formulera sig för att inhösta fem öre raden. Och man är väl inte helt rentvådd än. Man har sina olater. Formuleringar som blir felplacerade på rätt plats.

Det var annat förr, när det gällde att yppa hemligheter. Så frispråkig går det inte att vara idag. Loffe plockade ibland fram ett tidningsurklipp från gången tid. Det var ett varnande exempel.

Där berättades om att en man hittats hängande i en lada ute på Blötängarna. Namnet var angivet. Det var hemmansägare Anders Persson (namnet fingerat), som hade tagit sig av daga. Och till råga på allt så fick hans kära hustru också en släng av sleven. För slutklämmen löd: ”Otrohet i äktenskapet anses vara orsaken!”

Loffe och kollegan Inge var känsliga för ordens valör, och bland annat varnade de oss yngre för vissa uttryck. Som exempel fick vi inte använda ”vårt avlånga land”, och inte beskriva någon händelse som timade med orden ”gick av stapeln”. Det är bara båtar som går av stapeln, sa de och höjde pekfingret. Bägge hade de en viss sjövana.

Apropå ord så ser jag att en viss församling i Västra Götalands distrikt har reagerat över ovårdat språk i radio och TV och skrivit ett öppet brev till programledningen.

”Media är med och styr språkutvecklingen men tar inte sitt ansvar”, påpekar de och menar att skolorna jobbar frenetiskt med att få barn och ungdomar att använda ett vårdat språk.

Att TV-program numera heter ”Jävla Kajsa” eller ”Det var väl själva fan också”, talar sitt tydliga språk framhålls i brevet. ”Är det så här svenska folket vill ha det? Eller är det ingen som bryr sig”, undrar församlingen.

Det går att tala utan att salta språket med svordomar. För en tid sedan hörde jag Hilding Mickelsson hålla en timslång föreläsning om Albert Viksten. Han svor inte en enda gång, och ändå var det en så spännande och ”laddad” föreläsning.

När jag är inne på ord så tänker jag på en av våra mest kända kåsörer som retar upp sig över att många idag skriver cigarrett och kolleger så fel. Man skriver ”cigarett” och ”kollegor”, vilket är helt fel påpekar han med skärpa.

Han blir ettrig när folk kommer dragande med det vanliga argumentet att Svenska Akademiens Ordlista godkänner både ”cigarett” och ”kollegor”. Och kåsören dräper till med slutklämmen: ”Svenska Akademiens Ordlista ska man undvika!”

Fast visst tycker vi som har svårt för oss att det är en tröst att ha den till hands!

På allt detta lite kyrklig humor - utan svordomar - som avslutning:

Pingstpastor Edvin Näslund blev efter ett möte i Katrineholm bjuden på kaffe i ett hem. När värdinnan serverade såg hon att kaffet var väldigt svagt. Hon kände sig generad och lovade att påtåren skulle bli starkare. Då sa pastor Näslund:

- Tack syster, då står jag över till dess.

Dagens korn:

Sanningen är det
värdefullaste vi har.
Låt oss spara på den.

Mark Twain

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster