Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2003-07-02

”Tunga”skrivarkändisar

–De går lettare om man hjelps åt, sa den sjuåriga sondottern då hon var hemma och hjälpte farmor med att sätta potatisen. Och hon fann stor glädje i att bevisa att hennes insatser var till nytta för både henne själv och farmor.

Jag tar fasta på hennes konstaterande och ser till att jag får dem som hjälper mig med de här funderingarna. Riktiga skrivare, som var och är kändisar i spalterna.

Jag börjar med Herbert Tingsten, på sin tid chefredaktör för Dagens Nyheter. Hans kollega Olof Lagercrantz berättar om honom hur han kunde sluka böcker. Räknade antalet böcker han läste, och försökte årligen slå sitt eget årsrekord, som var någonstans kring 210. ”Det blev snabbläsning och risk för ytlighet.” Hans första fråga när Olof rekommenderade någon bok var:- Hur många sidor?

Han var otroligt produktiv. När han slutade på DN kunde han redovisa 1 272 ledare, 377 underledare, 474 mellanstick och 881 kulturartiklar och rescensioner. ”Han frestades att skriva mera för statistiken än för läsarna!”

Så stor och mäktig och kunnig han än var, så var han rädd för åskan. En god vän till mig har berättat att när åskan gick så kröp herr och fru Tingsten under köksbordet!

I kapitlet åska så hakar jag på med Täppas Fogelberg i en krönika: ”Regnet hamrar mot det svarta pannplåtstaket, himlen är blåsvart och några medlemmar i familjen står under ett utskjutande tak och beundrar blixtarna, som vore det ett tjusigt fyrverkeri. Allt medan jag sitter i bilen och hackar tänder. Kalla mig tönt, fegis, ja, vad som helst, men jag avskyr åska.”

Så till en annan chefredaktör och debattör. Det gäller landshövding Mats Svegfors i Västerås, som dessförinnan var chefredaktör på Svenska Dagbladet. Han var kallad att tala på första maj, arbetarrörelsens dag, i sin gamla hemkommun Kungsör.

Detta väckte förvåning. Steget syntes långt från chefredaktör på en konservativ tidning till arbetarrörelsens talarstol. Men Svegfors påpekade att landshövdingen är opolitisk.

Kyrkans Tidning, där Svegfors är styrelseordförande ställde frågan huruvida Svegfors även skulle gå med i demonstrationståget. Han svarade att i så fall skulle det bli med en egen liten skylt med texten ”Medföljer ej tåget”.

Från landshövding till landshövding. I början av seklet lovsjöng landshövding Hugo Hamilton paradisön Torön, fem kilometer nedströms Järvsö centrum. Det var en rent lyrisk hymn till Hälsingland. Så här skrev han:

”Hälsingland är mycket vackert, för min del sätter jag det nästan före Dalarna. Men av alla dess sköna punkter vet jag knappast någon som kan jämföras med Torön, ehuru Torön är alldeles okänd för herrar turister.”

Så skrev Hamilton efter besök på ort och ställe. Det var väl en fin puff för Hälsingland.

Stig Dagermans ord och definition om journalistik får avrunda:

–Journalistik är konsten att komma för sent så tidigt som möjligt. Snabbast är förstås den som vet vad som ska hända.

Tack lilla sjuåring som gav mig en ledtråd till spalten.

Dagens korn

Folk som talar
mycket om fred,
muckar ofta gräl.

Lady Nancy Astor

 

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster