Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2005-12-14

Tomtegrottans skimmer eller välsignelsens bonad

Den store författaren satt i tv-rutan. Carin hade honom på kroken. Det var intressant. Hur jobbade han? Hur fick han alla uppslagen? Hur såg det ut i hans arbetsrum? Och mycket annat.

När han arbetade och skapade satt han vid skrivbordet som var placerat vid ett fönster. Där fick han sin inspiration. När han tittade ut genom perspektivfönstret svepte blicken över en äng över vilken det sprang en och annan räv. Det var växtkraft, liv och rörelse som skapade inspiration och satte fingrarna i verksamhet. Berättade han.

Jag tänkte mig in i skaparbilden. Hur ser min bild ut framför mig? Ja, inte är det en grönskande äng och springande rävar. Där jag sitter vid skrivbordet och stirrar rakt fram stöter ögonen mot en vägg. Jag går så att säga ständigt i väggen.

Den väggen har ungdomarna, våra ätteläggar, en gång för länge sedan dekorerat med större plancher märkta Marc Chagall, Bockland, Stuart Davis och från senare tid en bygdevy och en balalajka från Petersburg.

Det här väcker minnen hos gamle mannen. Vid väggen stod min barndoms säng. På väggen hängde en väggbonad på vilken mamma Dora en gång med känsla skrivit en vers och sedan sirligt sytt bokstäverna. Boken där versen var hämtad, nu 107 år gammal, var en konfirmationsgåva från hennes lärarinna Hanna Åhlén, och versen var en av nio ur en dikt.

Den vers hon valt att pränta ner och som blev något av en ledstjärna löd: ”Gud skydde dig till kropp och själ/ Att du ej blir en syndaträl/ Din barnasjäl så from och ren/ O, vakta den som ädelsten.”

Det var moderskärlek i de stygnen, och med blicken på de där raderna somnade lillpojken så tryggt under Guds beskydd! (Väggbonaden har förresten för några år sedan hängt på en slöjdutställning i Söderhamn).

Men en period varje år fick den broderade bonaden ge plats för en pappersbonad, ett julmotiv. Det var interiören från en tomtegrotta där en febril brådska rådde. Det sågades, snickrades, spikades, byggdes och målades på julklappar i mångfald. Helt våra dagars Kalle Anka- stämning på julafton i tv. Några nissar hade stakkälken fullastad med små och stora paket och var på väg ut på uppdrag. Klappar till snälla barn. Var det så där det gick till i tomtevärlden?

Bilden och stämningen var så fascinerande så lillpojken nästan ville stiga upp ur sängen och kliva in i grottan och smälta in i miljön. Alltid kunde man väl få en liten uppgift bland gammeltomtar och smånissar.

När julen var slut grep vemodet då tomtegrottan togs ner och mammas bonad hängdes upp igen. Tomtetavlan i all ära, men den svarade bara för en kort episod. Mors välsignelseönskan om beskydd har följt mig genom livet.

Vid väggen bakom mig, där jag sitter nu och knackar, stod i min barndom en imperalsäng för mamma och pappa. Hon brukade högläsa ur Bibeln om kvällarna, och det var särskilt en passus som lillpojken fäste sig vid och bad att få i repris gång efter gång. Orden fäste sig i minnet, men jag ville ändå höra dem läsas. Det var: ”Sannerligen, sannerligen säger jag eder…” Orden var som musik i pojkens öron. Barndomsminnen som inte förbleknar.

Innan jag önskar God Jul så vänder jag tillbaka till barndomens jular och dess stämning. Det var många paket, och morbror Lars förgyllde dem ofta med lite poesi. Den här versen lever kvar: ”Förstrött blir vårt sinne av allt som vi sport/Men jularnas minne oss följer alltfort/ Det kommer vårt hjärta att varmare slå/ Ty barndomens jul var den bästa ändå.”

Barndomens jular! Det är inte utan att gamla gubben saknar barndomens tomtegubbar i tomtegrottans verkstad.

Med tillönskan om GOD JUL i dess djupaste mening!

Dagens korn

O makalösa stjärna,
Som brinner klar och stor!
O skjul, som har fått värna
En nyfödd och hans mor!

Hjalmar Gullberg

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster