Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2005-12-28

Gamla tider och ett nytt år

Visst har vi det bra!

Och ändå kan det hända att vi trilskas med att plocka fram det gamla uttrycket ”det var bättre förr”. Så här inför nyår kan det vara värt att tänka över.

Det var inte alltid bättre förr. I gamla tider lyste man upp med torrvedsstickor. Idag trycker vi på en knapp och ljuset bländar oss. Och är vi borta så kan vi tidsinställa klockan så ljuset lyser och värmen slår emot oss när vi kommer hem efter en mångmila och flera timmars bilfärd. Detta bara som ett exempel mot torrvedsstickorna.

Var man nödig och det bjöd emot att gå ut i vinterkylan och sätta sig, så höll man emot och samlade på hög. Idag finns bekvämligheten utanför vardagsrummet. Visst är det mycket som är annorlunda till det bättre. Men mitt i allt så var det en sak som kännetecknade den gamla tidens människor: Förnöjsamhet.

Men mycket står stilla och någon framgång skönjes inte i människohavet. Brukar man inte kalla det krig och örlog. Längtan är stark efter en ny tid, kärlek istället för hat folken emellan. Trots den moderna teknikens framsteg och nya tiders människor så stampar vi, bråkar och slåss.

I början på 40-talet skrev Walter Erixon en sång som vi norralapojkar i Fyrbåken brukade sjunga och som folk sög åt sig med känsla medan krigsåskorna dundrade. ”Nattens skuggor falla över folken alla, striden lågar mellan världens barn. Modershjärtan sörja, barnaläppar spörja: Var är lyckan som vi drömde om? Varför skola bröder hata andra bröder här? Varför skola söner döda son som älskad är? Modershjärtan sörja, barnaläppar spörja: Kommer aldrig friden till vår jord?”

Det var inte bättre förr, det är inte bättre idag. Och hur mycket än Anders de Wahl och alla hans efterföljare stått på Solliden under decenniernas lopp och ropat ut om att klockan skall ringa in de tusen årens fred, så fortsätter krigslarmet. Men en dag skall manteln som sölades i blod och krigarens sko brännas upp och förtäras av eld. ”Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut.”

Drömmen om fred är en stark dröm. Det stoltaste i Carl-Adam Nycops tidningsliv var när Expressen kom först med ordet FRED på löpsedeln då andra världskriget stod inför sitt slut.

Det går väl att drömma så här inför nyår. Nyårsafton kan vara överblick och eftertanke. För många blir det kanske mest raketer och champagne. Den gamla tidens nyårsvakor i bönhus och kyrkor har sett sina dagar.

Ingmar Ström, den populäre radiobiskopen, berättade hur han som barn satt i Klara kyrka med far och mor och hörde klockklangen vid midnatt. ”En bottensats av trygghet i barnasjälen”, säger han. Och citerar Esaias Tegnér som 1816 skrev: ”Välkommet, nyår, med mörker och mord/ och lögn och dumhet och flärd/ Jag hoppas du arkebuserar vår jord/ en kula kan hon vara värld.”

Vi står inför ett nytt år. Men vari består egentligen det nya? Året i sig själv är ju inget nytt. Året bestäms av jordens omloppstid, det kommer som alla andra att omfatta ett bestämt antal dagar och övergå i ett annat år med ny slutsiffra. Så rullar det på. Livet på ömse sidor om gränsen är likadant. Som det svors igår så svärs det i morgon. Så som man slogs igår så slåss man i morgon. ”Intet nytt under solen.”

Det blir nytt år bara genom sitt innehåll. Med vilket innehåll ska vi fylla det? Det goda året skapas av goda människor. I vissa kulturer symboliseras årsskiftet av en trött gammal man som överlämnar en lykta till ett litet barn som symboliserar det nya året. Symboler för en utsliten erfarenhet och oprövad oskuldsfullhet.

Och trots allt: Vi tar emot lyktan och önskar varandra ett Gott Nytt År!

Dagens korn

Om du möter någon
utan ett leende –
ge henne ett av dina.

Eva Ekstig Krutmeijer

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster