Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2008-09-03

Jobbig cykeltur

Varje gång jag åker vägen fram – och det hände senast för drygt två veckor sedan – dras blicken upp mot kullen vid sidan av vägen. Det gäller en gårdssamling i byn Berge. Larsson hette de på den tiden när minnena kastar ankar. Där bodde Everts morfar och mormor. Nils Magnus var gårdsnamnet.

Evert och jag var kompisar, höll ihop som ler och långhalm. När skoldagen var slut bytte vi om till arbetsdress och hade både hyss och jobb för oss resten av dagen.

En höstdag som stryker nära 80 år bakåt äntrade vi cyklarna för att uträtta ett ärende. Jag skulle till skomakarn, som var två. Det var bröderna Jonas och Lasse på Kattöa.

Det var precis inte nystädat idet huset. De var lite originella, skomakar-bröderna. Köket låg på nedre botten och en trång och knakande trappa ledde upp till verkstan.

Där satt de, Jonas och Lasse på varsin sida om arbetsbordet. Tystnaden var väl mest talande och inte många ord mellan dem studsade mot väggarna under ett dagsverke. Men snälla och gudfruktiga var de. Och yrket kunde de.

När vi lämnat skorna för oviss framtid och vi skulle vända hemåt sa Evert:

– Nu cyklar vi upp till morfars.

Det verkade motbjudande. Morfars låg åt motsatta hållet. Jag visste att vägen var flera kilometer lång, Men spännande lät det. Man skulle ju få skåda nya vyer på okända marker. Och höstdagen var långt skriden. Kanske skulle mörkret ta över. Men Evert var fyra månader äldre än jag och fick bestämma.

Jobbigt var det. Jag hade mammas cykel och måste stå och trampa så det var ett väldigt flåsande och småpojkslemmarna blev ansträngda. Evert var hemma i bygden och presenterade både Utigårn och andra fastigheter och de som bodde i stugorna. Och de spelade fotboll i Trönö redan på den tiden.

Det väckte stor förvåning i gården på höjden i Berge när småpojkarna anlände. Vi blev väl mottagna och bjöds på förplägnad.

Men visste de någonting hemma? Näej. Vi sa som det var. Det blev stort pådrag och vi lovade att snart vara hemma.

Snart ja. Det tog sin tid att stå och trampa med små och späda pojkben nära milen mellan Berge och Kungsgården. Solen hade börjat dala. Och hur var det med cykelbelysningen?

Everts mamma Olga var alltså från Berge. Rakt över landsvägen och några hundra meter bort ligger Gynberg. Därifrån kom Everts pappa Jonas.Tycke uppstod och det blev heta linjen mellan Gynberg och Berge via en ledning som visst Jonas grejade. Och så blev fröken Larsson så småningom fru Olga Larsson.

Ja, gården uppe på kullen i Berge har bytt ägare under årens lopp med både filmfolk och andra. Nu huserar där bland andra en Kirsten, som ofta signerar artiklar i Kuriren.

Men hon fanns förstås inte i Berge när de här två småpojkarna kom cyklande dit.

Dagens korn

Små barn små sorger,
Stora barn stora sorger.

Laurentius Petri

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster