Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2009-03-18

Strömbad på skidor

Jag brukar vandra Kulturstigen emellanåt. Jag stannar till vid ett visst ställe och blickar upp mot höjden vid sidan om vattendraget. Och ett minne, ja minnen, stöter till.

Däruppe var det i gångna tider en sågspånstipp. Man kan säga att den byggdes upp av Jonte, som drog sågspånskärrorna från Kungsgårdssågen där det finfördelade avfallet samlats från sågram och kantverk. Till sin hjälp hade han stundom sönerna Olle och Torsten.

Sågramen sköttes av Olle i Myrbacken som siktade in stockarna, och vid kantverket stod bl a Mattes. Per i Söräng var stabbläggare tillsammans med sonen Jonas. Vilken balans på landgångarna när stabbarna växte mot månen!

Sågspånshögen var till välsignelse även för söderalabönder som kom dragande över skogen med häst och lastfordon och hämtade spån till strössel för ladugård och stall. De brukade stanna till vid morfars för att ur smepumpen hämta vatten för både sig själva och kamparna.

Den gamla pumpen var i trä, och den har för flera årtionden sedan skattat åt förgängelsen. Den var ”påklädd” med ett pumphus i trä, vars saga förstås också är all. Numera står där en pump i gjutgods. Men det gamla dricksmåttet i koppar dinglar fortfarande kvar genom släkten som följt släktens gång. Mången törstig passerande har där stannat till och styrkt sig av det friska vattnet.

Det här med sågspånshögen och dess historia är egentligen bara en parentes, men nu vänder jag tillbaka dit. I den gamla goda tiden, för låt oss säga omkring 80 år tillbaka, utgjorde den en bra utfart för utförsåkning i mindre skala med dåtida skidor.

Ett av spåren gick över ån som idag ”slickar” Kulturstigen. Jag riktigt stelnar till när jag låter det här minnet flyta upp. Jag var flitig besökare vid och åkare från sågspånstoppen sådär i småskoleåldern. Och bråttom var man förstås ut och på med skidorna när den vita varan dekorerat backen och isen bundit delar av Norralaån, inte minst den nedanför sågspånshögen.

Skiddräkten var i stort densamma som man hade på sig i skolan. Och det var ju knäbyxor, långkalsonger, livstycke och strumpeband nertill och så någon tröja eller blus upptill.

Något tjockleksprov på isen med tanke på bärbarhet hade förstås inte tagits, för is var ju is. Den här gången var isen för tunn och jag var för tung. Den bara brast och min bakända blev hängande i vattendraget, skidorna framtill blev stående som ett stöd och armarna baktill klängde sig fast i den bakre iskanten. Däremellan blev jag dinglande ungefär som en hängmatta hemma i trädgården när man solar under sköna sommardagar.

Där hängde jag och kunde inte annat. Men nödropen satte fart på tillskyndande livräddare, och sedan var det att traska hem med vattnet droppande efter kungsgårdsvägen. Och byta om till torra kalsonger, livstycke med strumpband och torra knäbyxor…

Detta var under den gamla sågspånshögens gyllene tid. Nu finns den inte längre. Nu finns bara minnen kvar…

Dagens korn

Erfarenhet – det är vad
folk kallar sina misstag.

Oscar Wilde

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster