Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2009-09-16

Vilken låskolv!

”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem”. Orden känns igen från tidernas märkligaste predikan, Matteus 5-7. ”Ty han förkunnade sin lära med makt och myndighet…”

Orden rann för mig häromdagen i en speciell situation.

Jag brukar emellanåt besöka Det Stora Företaget (DSF). Det kan hända ibland att man känner sig lite trängd och är i behov att få gå avsides. Så var det vid det aktuella tillfället. Fast det kostar förstås pengar. Man behöver vara rustad med kronor, annars öppnas inga dörrar.

Nu letade jag fram antalet silvermynt och lade dem i därför avsedd springa. Sen drog jag i dörren. Drog och drog. Men mekanismen var tydligen ur funktion. Eftersom inga fler slantar av samma storlek fanns i plånboken var jag redo att gå därifrån och knipa ihop.

Men då! I en dörr strax i närheten fick jag se en låskolv sticka fram, vilket gjorde att dörren inte gått i lås. Någon själ – man eller kvinna – hade varit omtänksam nog att lämna dörren öppen. Vilken ärlig eller oärlig person skulle då inte ta chansen. Jag tog den förstås.

När saken var klar och ärendet uträttat lämnade jag avträdet. Men hur skulle jag göra? Det var då som ordet rann upp för mig: ”Vad i viljen… göra mot eder… skolen I göra mot dem”. Någon hade varit kärleksfull och omtänksam mot mig, skulle jag låsa dörren eller skulle jag lämna låskolven framme med tanke på ”...göra mot dem?”

Jag kunde ju inte stå där och grubbla hur länge som helst över en till synes simpel sak. Ett var ju klart; lämnade jag låskolven framme så skulle det bli till glädje för nästkommande, sköt jag in kolven och stängde dörren skulle den vålla nästkommande en utgift. I ena fallet skulle det bli en struntförlust för Det Stora Företaget, i det andra fallet till nytta för detsamma.

Jag funderade ett tag om jag skulle singla slant om krona eller klave och på den vägen få svar och lugna mitt samvete, men jag hade ju inga mynt kvar.

Återigen stod ordet ur den gamla boken för mig:”Det skolen I ock göra för dem”. Ja, ordet för står ju inte, men jag tyckte det blev bättre så. För den som kommer efter.

Efter mycket om och men valde jag alternativet att lämna platsen och se låskolven stickande fram. Det kunde ju vara en gåva till någon pensionär som hade ont om växelmynt.

Följaktligen lämnade jag inte platsen med dåligt samvete. Fastmer kände jag mig faktiskt lättat – i två avseenden. Hoppas att låset på den krångliga dörren blev lagad så att inte fler blir lurade. Och det där med låskolven: ja, Det Stora Företaget rullar vidare!

Dagens korn

Utför inte gärningar som du
måste dölja bakom ursäkter.

Al-Hamdani

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster