Fyng funderar - Yngve Forslins plats på internet

FYNG FUNDERAR – införd i Hälsinge-Kuriren 2010-08-25

Bilkrux i Hudik

Flickorna i byn tar körkort på löpande band. Och blir bilägare. Tänk att bli bilägare för första gången.

Jag minns hur det var en gång för länge sen. Jag har förstås blivit lurad flera gånger sedan. Det var på gränsen mellan 40-50-talen. Oerfaren men med körkort på fickan var jag begiven på att snarast och på lämpligt sätt bli bilägare.

Jag jobbade i Hudiksvall på den tiden och redaktionslokalerna hyrdes ut av en bilförsäljare. Vi resonerade bilar och han förstod att där hade han ett lämpligt napp.

– Nu har jag en bil som passar för dej, sa han en dag. Den står här utanför. Titta ut genom fönstret så får du se.

Och där stod den. En Plymouth med åtskilliga år på nacken. Men bilhandlaren visste hur orden skulle lindas för att en klåpare skulle hänga på. Utan vidare resonemang sa jag klart och koncist:

– Den ska jag ha.

Provkörning? Ja, det var väl inte så nödvändigt, men varför inte. Nyckeln var till hälften av och jag fick besked att man skulle vara försiktig när man vred om.

Det första äventyret med bilen ska jag inte deklarera, men besvärligt var det. Ett riktigt kvällsäventyr i mörkret. Och det blev bogsering upp på verkstaden. Nytt lås med hel nyckel.

Det skulle så småningom visa sig att den var lite trögstartad, det var svårt att få snurr under huven. Var det köldgrader var det nästan ogörligt. För säkerhets skull fick den stå i medlut så man kunde starta på rull. Annars måste bogsering vidtas.

Den där vinterkvällen ställde jag den i medlut där ett större affärskomplex ståtar numera. Ville inte batteriet på morgon så var det bara att låta rullningen verka vad som behövdes.

Jag rullade i väg, men när medlutet tog slut och slätmarken tog vid så stod vi där, Plymouthen och jag. Enda möjligheten var att få bogsering. Men i den kalla vintermorgonen var det inte många i farten. Men Vasatrafik hade sitt kontor i närheten. Jag bad en busschaufför kära söta om han ville.

Så vi spände en stor buss framför den lilla tröga bilen. Och så bar det iväg. Runt, runt i Hudiksvall. Men motorn var död. Kölden var stark.

I en gatukorsning ryckte bussen till och det iskalla fjäderstålet i kofångaren stod inte emot påfrestningen. Det bara small till, bussen med bogserlinan och vidhängande kofångare körde vidare åt sitt håll med fångaren hoppande och skuttande och dinglande i gatuvimlet och där i gatukorsningen satt jag i min Plymouth med död motor och utan kofångare.

Min första bil och mitt första äventyr. Det har blivit flera genom åren. Fast inte i Hudik och inte av samma slag.

Hört på stan

– I vår familj har vi körkort alla sex!

– Vem har bilen mest?

– Svenssons bilverkstad!

Till toppen

Yngve Forslin vid sin skrivmaskin

Till startsidanVill du kontakta mig, skriv en rad och skicka till:
Anlitar du hellre Postverket: Kungsgården 967, 826 94 Norrala
Jag träffas även på telefon: 0270-350 31

Webmaster